Lektorer på Ekosystemteknik

Vad tycker våra lektorer är viktigt att lära sig? Vad brinner de för och vad inspireras de av. Nedan får du veta mer!

Lektor inom miljösystem

och engagerad i Lund studentliv sedan måna år
Lär dig mer om Specialseringarna

Eva Leire

Universitetslektor vid avdelningen för Miljö- och energisystem LTH

Eva Leire tänkte först inte stanna i Lund när hon började sin utbildning, men efter en rolig första termin blev hon kvar och idag arbetar hon som föreläsare vid Lunds Tekniska Högskola. Hon lär ut bland annat kursen Miljö och Management, en kurs som Ekosystemstudenterna läser i årskurs tre, som ger många kunskaper som studenterna kommer ha nytta av i arbetslivet och som hon själv tycker är rolig för att alla studenter utvecklas genom kursens gång. 

Kan du berätta lite om dig själv? Vad gör du idag, vart kommer du ifrån, vad är du utbildad till och hur hamnade du i Lund?

Jag heter Eva Leire. Jag är lärare på en institution som heter teknik och samhälle, vid en avdelning som heter miljö och energisystem. Det betyder att jag undervisar nästan på heltid, jag håller på med lite andra uppdrag för Lunds Tekniska Högskola också. Men annars har jag fyra kurser om året inom hållbar utveckling för olika program, där Ekosystemtekniks kurs [Miljö och Management] är den största och roligaste. Innan dess har jag varit chef för institutionen i 18 år. Jag kommer från Göteborg. Jag hamnade i Lund i början på 70-talet och läste Kemiteknik. Vi hade en väldigt bra kemilärare på gymnasiet och alla tjejerna i min klass, vi var nog 10 st på det naturvetenskapliga programmet och alla valde någonting med kemi. Jag tänkte som några andra i min klass att jag ville läsa på Chalmers, men kom inte in. Jag hade Lund som andrahandsalternativ och när jag började där tänkte jag först att jag nog inte ville stanna. Vid jul under första året, då fick jag en plats på Chalmers, men jag hade lärt känna så mycket folk och fått göra så många roliga saker, så då ville jag inte flytta. Sedan blev jag kvar i Lund, en fantastisk stad. Jag hade nog aldrig lärt känna så mycket folk som jag gjorde, om jag inte hade varit tvungen att göra det. Så det var tur, men just då kändes det väldigt hårt.

Vad driver dig till att fortsätta med det du gör (undervisa)?

Det är nog det att det är så roligt att träffa nya, unga studenter. Här finns en extra dimension jämfört med de som bara träffar samma arbetskamrater varje dag. Varje år träffar jag i alla fall 350 st nya ansikten, vilket kan vara jobbigt ibland, men det gör att jag får lite mer input också. Jag får inte bara ge, utan även lära känna och få en uppfattning om hur folk tänker idag. Det utvecklats hela tiden, precis som studenterna. Det var en sorts student på 90-talet, en annan på början av 2000-talet. Det gör att man är tvungen att vara lite mer alert. Sedan måste jag följa med i vad som händer inom mina områden. Undervisar man i hållbar utveckling så händer det ständigt väldigt mycket och då måste man lära sig det.

Vad tycker du om Lund som studentstad? 

Jag tycker väldigt mycket om Lund som studentstad. Jag har inte släppt studentlivet helt, utan är aktiv på Akademiska föreningen, en ideell förening som har ett stort hus mitt emot universitetshuset. Sedan är jag även aktiv hos ekostudenterna, där är jag inspektor. Så jag lägger rätt mycket fritid på studentlivet, jag tycker det är fantastiskt att det finns. Jag tycker att Lund är svårslaget som studentstad och studentlivet innebär inte bara fest. Det finns så många andra verksamheter som du kan engagera dig i. Man kan syssla med teater, orkestrar, körer och utskott på AF. Det finns en oändligt massa saker som man kan engagera sig i och jag tycker att det finns någonting för alla. Det jag lärde mig genom att vara engagerad i studentlivet har jag haft otrolig nytta av inom yrkeslivet. Man lär sig mer om vem man själv är, vad man är bra på, vilka man kan lita på och hur man formar bra team. Man lär sig egentligen allt det som man inte gör genom sina studier, men som man har med sig som en bonus när man är färdig. Det är det som studentlivet också ger.

Akademsika föreningen eller mer känt som “AF-borgen” i universitetets kärna i Lund.

Ditt bästa minne från Lund?

Det finns säkert många, men det jag kommer på var när vi skulle inviga Karnevalen 1978. Alla väntade, det var fullt med folk i hela Lundagården och så kände vi “Nu har vi jobbat ett år med det här, nu smäller det!”. Känslan “det här har vi fixat” var väldigt tydlig. Vi visste inte riktigt hur det skulle gå då, men tillsammans med människorna från Kamråskommitén kände jag att “det är vi”. Var och en hade inte ensam kunnat fixa det, men tillsammans gjorde vi det. Det var härlig. Och så sken solen. Det var en fin stund.

En ung Eva Leire som expeditionschef för Lundakarnevalen år 1978.

Vad får man lära sig i kursen Miljö och Management?

Man får lära sig hur miljöarbetet funkar och viktiga verktyg för miljöarbete i samhället samt inom företag. Till exempel vis lär man sig vad en livscykelanalys är, dess styrkorna och svagheterna, man lär sig om miljöledningssystem och om olika styrmedel. Då ingår juridik och ekonomi också. En jätteviktig del i det är att kritiskt granska dem. Sådana här verktyg kan missbrukas och känner man inte till deras svagheter kan man lätt bli lurad. Så, studenterna lär sig först alla delarn och skriver sedan en uppsats, där de kritiskt granskar ett av verktygen. Med kursens gång ser studenterna mer påtagligt saker de kan använda när de börjar jobba och de kanske ser ännu tydligare vad de kan jobba med. Jag har även gästföreläsare som berättar hur deras företag fungerar och hur de arbetar med det som lärs ut inom kursen. Då blir det också mer konkret och tillämpat.

Vad tycker du är det bästa med kursen?

Uppsatsen där studenterna kritiskt granskar ett verktyg. Det är en stor uppsats. Den är 6 högskolepoäng, vilket innebär ungefär 4 veckors heltidsjobb per person i en grupp om 4. I början tycker de att det är jättejobbigt, för det är en akademisk uppsats och inte en rapport. Men man har en handledare längst vägen som hjälper till. Efteråt är många nöjda med det de har åstadkommit. Så jag tycker att det är roligast med uppsatsen för att det är så många som känner sen att den blev riktigt bra och jag tror att många har lärt sig jättemycket genom den. Som lärare vill man gärna se att studenterna utvecklas och jag brukar säga att alla växer ett snäpp genom uppsatsdelen.

Varför är kursen viktig? Vad har man för nytta av den i arbetslivet?

Dels innehållet, kunskaperna, dels att lära sig skriva och att lära sig om alla styrmedel och verktyg. Jag tror också att den är viktig för att den gör att studenterna blir ännu mer motiverade inför de två sista åren. Kursen innehåller konkreta saker som man kommer stöta på inom arbetslivet. Ett delmoment inom kursen handlar om att redogöra för hur man skriver en tillståndsansökan för en verksamhet. Det här är något som väldigt många kommer att stöta på inom yrkeslivet och då har de det med sig sedan tidigare. Till exempelvis, för de som kommer arbeta som konsulter kommer tillståndsansökningar vara en viktigt del. Arbetar man på ett företag så kanske man måste ompröva sina tillstånd eller skriva nya. Man blir inte expert, men man kan en del om alla delarna. Sen får man även kunskaper inom hållbar utveckling, om klimatfrågor, energi, miljöekonomi, nationalekonomi, styrmedlen och miljömärkning. Man får rejäla kunskaper och man får även tillämpa dem.

Slutligen, vad har du för råd till alla där ute som funderar på att börja studera i Lund och specifikt på Ekosystemteknik? Varför ska man välja Ekosystemteknik?

Det kommer det alltid finnas en arbetsmarknad för de som har läst Ekosystemteknik och den blir större och större i takt med klimatfrågorna. Miljöfrågorna har varit aktuella jättelänge, men klimatfrågorna blir allt viktigare. Det är många verksamheter som behöver de här kunskaperna och man behöver inte jobba på en arbetsplats som enbart sysslar med miljöfrågor. Jag träffade någon som jobbade på ett stort byggföretag som hade med sig kunskaperna från Eko och som de behövde inom sitt hållbarhetsarbete. Som ekosystemtekniker är du en pusselbit som behövs inom väldigt många verksamheter. Därför är du, tror jag, alltid efterfrågad på arbetsmarknade.

Lektor inom energivetenskaper

och Alumn från Ekosystemteknik med inriktning Processdesign
Lär dig mer om Specialseringarna

Martin Andersson

Universitetslektor & studierektor vid Energivetenskaper LTH

Som student på ekosystemteknik, träffar du lektor Dr. Martin Andersson framförallt inom specialiseringen energisystem. Martin har själv en examen från Ekosystemteknik i Lund och har sedan dess disputerat. Nu brinner han för förnybar energi och forskar inom bränslecellsmodellering. Under senare delen av programmet kan du som student göra internationella studieutbyten och det är något som Martin har varit engagerad och drivande för. Så läs vidare för lära dig mer om vad som Martin tycker är speciellt och viktigt med Ekosystemteknik!

Jag började på ekosystemteknik 2001, det vill säga tre år efter att programmet startade. Jag började plugga direkt efter gymnasiet och hade länge velat bli civilingenjör. Det var miljöintresset som gjorde jag valde ekosystemteknik. 

Till år fyra valde Martin specialiseringen processdesign, som är en inriktning mer mot kemihållet. Processdesign är företagsnära med flera studiebesök och projektarbeten kopplade till företag. Den tydliga industrikopplingen leder till flera kontakter när det är dags för examensarbete och sedan ”riktigt jobb”. Kemiindustrin får inte alltid så mycket uppmärksamhet men rymmer många stora företag. Själva innehållet i kurserna handlar om att förstå hur saker hänger ihop i en process. Ett exempel är att försöka ta vara på värme som avges vid ett steg i processen. Kunskaperna hos de studenter som läser den här specialiseringen skiljer inte så mycket från kemiteknikstudenterna, som kan välja exakt samma specialisering. Specialiseringen har en tydlig kemiinriktning som ligger nära kemiteknik.

Efter två år med specialiseringen var det dags för examensarbetet. Jag jobbade med att modellera i en programvara vid kemiteknik på LTH. Detta ledde till en doktorandutbildning vilket var mitt första jobb efter examen. Mina kemikunskaper gav mig en fördel på energienheten och jag fortsatte med modellering i samma programvara under doktorandstudierna. 

När Martin disputerade 2011, stannade kvar där han var och blev biträdande universitetslektor, vilket är en tjänst som kombinerar forskning och undervisning. Idag är jag kvar ungefär på samma plats och forskar fortsatt inom bränslecellsmodellering. Det innebär förnyelsebar energi i en process som går ut på att vätgas reagerar med syrgas, och på så sätt är jag kvar i det förnyelsebara spåret. Förutom det handleder jag tre doktorander, undervisar i några kurser och tar fram ett nytt masterprogram. Jag försöker koordinera energiforskning över hela LTH. Jag har olika roller i arbetet, som undervisande, projektledande, koordinerande och så vidare, och gör hela tiden olika saker.

Efter tre års studier valde han att plugga tyska i Innsbruck, Österrike i ett år. Idag brinner Martin för internationalisering och betonar flera gånger i intervjun nyttan med att studera utomlands. Höstterminen 2010, under min doktorandutbildning, var jag tre månader i Kina som gästdoktorand. Där utvecklades jag väldigt mycket och fick ett kontaktnät som jag håller vid liv. 2013 åkte jag runt till mina kontakter i Kina vilket ledde till studentutbyten. Den första studenten åkte 2015 och gick ekosystemteknik. Sedan dess har ytterligare tre studenter åkt, och fler är på väg. Det finns goda möjligheter att komma ut i världen och forskare och universitetet har ett jättestort nätverk som de gärna delar med sig av. Dessutom har Lundastudenter ett gott anseende utomlands som ger många möjligheter. Jag rekommenderar också att man ska genomföra sitt examensarbete utomlands. Jag tycker att man ska göra sig unik, till exempel genom att rikta sig mot ett visst land. Det går bra att kombinera studier i Lund med studier utomlands.

Ett utbyte man kan göra som student på ekosystemteknik är till Xiamen, Kina. LTH har många spännande sammarbeten och ekosystemteknikstudenter har speciellt många valmöjligheter. Läs mer.

Martin hade inte läst någon kurs på energiinstitutionen innan dokorandjobbet men hans nuvarande arbete ligger nära energispecialiseringen. Jag undervisar i kurserna ”energimarknader” och ”värmeöverföring” och är gästföreläsare i ytterligare några kurser. Redan idag är det stor vikt vid det förnyelsebara men det kommer att bli ännu mer till dess att vi kommer till år 4. Det finns en blandning av gamla kurser, som kraftverk, och nya, som vindkraft. Det finns både kurser och forskning inom fjärrvärme- och kyla. Jag tror också att energilagring är något som kommer att dyka upp som en stor grej, i och med att vi kommer öka andelen väderberoende energikällor. Det kommer säkert att finnas kurser i detta och även i områden som vätgas och batterier då LTH ligger i framkant inom forskningen. Energi är något som är ämnesöverskridande och därför aktuellt på något sätt på alla institutionerna. Flera av kurserna på den här specialiseringen och även på miljösystem är mer samhällsvetenskapliga. Det finns också mer tekniska kurser såsom fjärrvärme och fjärrkyla samt kraftverksteknik. Det innebär att specialiseringen erbjuder båda delarna, och man kan själv välja vilken riktning man vill gå. Dessutom finns det kurser som ligger i detta mellanting. LTH är forskningstungt och det finns en god möjlighet att koppla undervisning till forskning, vilket görs redan från år 1 på programmet. Eftersom alla ämnen ändras snabbt är det viktigaste inte att lära sig fakta utan hur man lär sig igen. Det samhällsvetenskapliga perspektivet innebär att utbildningen måste uppdateras för att vara relevant.

Martin berättar mer om energi och nämner som exempel att värmemarknaden i Sverige är värd 80 miljarder kronor. Det visar att det finns och kommer finnas en väldigt stor arbetsmarknad inom energisektorn. Specialiseringarna är aktuella och uppdateras hela tiden. Energiforskningen går snabbt fram och därför ändras kursinnehållet ofta. Ekosystemteknik ger en god erfarenhet av grupparbete, rapportskrivning och andra viktiga kunskaper i arbetslivet. Jag tycker verkligen att ingenjörer i energiområdet verkligen behövs. Det går bra att kombinera basblocket (de tre första åren) med energispecialiseringen. Jag har kontakt med många av sina medstudenter och de har fått relevanta och roliga arbeten inom energisektorn. Något som kommer bli aktuellt om några år är energilagring. Den svenska elmixen, det vill säga fördelningen mellan energikällor, skiljer mot övriga världen då vi har lägre koldioxidutsläpp. Globalt finns mycket kolkraft, som dessutom byggs ut, vilket visar hur viktigt det internationella perspektivet är. Därför kan störst klimatnytta göras utomlands. En till sak som är på tapeten är laststyrning, som innebär att till exempel tvättmaskiner körs på natten när elnätet är som minst belastat. Det kan bli viktigt när energikällor som vindkraft blir vanligare.

För tillfället jobbar Martin med att starta upp ett nytt masterprogram inom hållbar energiteknik. Det tillhör inget program utan riktar sig mot internationella studenter, gärna icke-européer. Programmet kommer i huvudsak att byggas upp av kurser som redan finns och de första studenter börjar 2021. Jag känner igen den nybyggaranda som Jag upplevde under min tid på ekosystemteknik. Programmet är inte helt olikt vår energispecialisering, men vår är mer teknisk. Riktningen mot internationella studenter beror på att det är lättare att göra en betydande skillnad i många andra länder än Sverige och ett internationellt perspektiv är viktigt, som jag varit inne på tidigare. Till exempel använder många länder fortfarande ettglasfönster, trots att treglasfönster är 49 gånger effektivare. Det är för övrigt något som jag lärde sig i kursen ”energi- och omvärldsfysik” i årskurs 1. Martin avslutar med att säga att det mesta blir kul och intressant om man verkligen fokuserar på det. Inriktningen spelar mindre roll om man är duktig och hittar sin niche, och man ska kombinera delar på ett nytt sätt. Jag vet en student som i sitt examensarbete jobbade med frekvensreglering, vilket är ett mycket litet och specifikt område. När han sökte arbete hittade han ett nystartat företag som verkligen hade nytta av hans niche. Det kan ta längre tid att hitta ett jobb om man har en smal niche men de blir ofta mer relevanta.