Denna del av hemsidan innehåller information om programmet Ekosystemteknik, såsom vilka kurser som ingår och vad en färdig ekosystemtekniker kan tänkas jobba med. Underliggande sidor sköts av PR-utskottet. Har du frågor om utbildningen, maila gärna pr@wsek.se.


    

Övergripande

Ekosystemteknik är en bred, tvärvetenskaplig civilingenjörsutbildning med fokus på miljö och hållbarhet. Utmärkande för utbildningen är kombinationen av ämnen där olika områden länkas samman till en helhetssyn på miljöproblemen. Ett sätt att visualisera detta är genom bilden nedan. Under de första tre åren, det så kallade grundblocket, ingår naturvetenskapliga kurser i ekologi, kemi och geologi tillsammans med mer traditionella ingenjörskurser såsom matte, teknisk mekanik, strömningslära och termodynamik. Första året har många kurser i naturvetenskap, andra året har många kurser som baseras i kemi och det tredje året har många av de tekniska kurserna. Under år 4 och 5 går det sedan att specialisera sig inom vattenresurshantering, energisystem, miljösystem (management) eller processdesign (kemiteknik). Ett ytterligare alternativ är att läsa ett masterprogram i riskhantering.

 

Det som är speciellt med det här programmet i Lund är att det är 5 sammanhängande år, ingen kandidatuppsats skrivs alltså efter 3 år utan istället läser vi lite fler kurser under våren i trean. Det ligger sällan mer än två kurser parallellt, vilket gör att det går att fokusera bättre på de kurser som går under läsperioden. Vidare är en stor del av undervisningen på engelska. Ungefär hälften av kurserna i grundblocket är på svenska och hälften på engelska. Dessutom finns goda möjligheter att åka utomlands under utbildningen. Det går att plugga en termin i trean i Kanada, åka på sommarkurs till Kina, göra ett traditionellt utbyte på 1 eller 2 terminer och göra sitt examensarbete utomlands.

Nedan följer en kort beskrivning av de olika årskurserna. Vill du veta mer om programmet och kurserna kan du också gå på LTHs sida för programmet här

Årskurs 1- NATURVETARÅRET

Första året syftar till att ge studenten en kunskapsbredd inom det naturvetenskapliga området, men också till att ge inblick i möjliga framtida yrkesuppgifter. Ett exempel på det sistnämnda är en stor projektuppgift i hydrologi och akvatisk ekologi under hösten i årskurs 1 som mynnar ut i en konsultrapport.

Årskurs 2 – KEMIÅRET

För en Ekosystemtekniker är det centralt med en bra kunskapsbas i kemi, och därför ägnas stora delar av andra året åt detta. För att få en praktisk inblick i kemin samt ett bättre lärande för studenten genomförs ett stort antal laborationer. Kemin kompletteras med kurser i mikrobiologi, teknisk modellering och matematik.

Årskurs 3 – TEKNIKÅRET

Ett år många studenter ser fram emot, men som många också är oroliga för. I slutändan brukar studenterna vara mycket positivt överraskade över det kanske bästa året hittills. Mycket av det som tagits upp i årskurs 1 och 2 knyts samman och dessutom får man börja påverka sin utbildning genom valfria kurser.

Årskurs 4 och 5 – SPECIALISERINGEN

Under det fjärde och femte året väljer studenten själv inriktning och vilka kurser som skall läsas. Längst ner på denna sida kan du läsa mer om alla specialiseringarna. Studenterna brukar utnyttja den nästintill totala valfriheten genom att läsa en individuell inriktning. Detta gör att det är svårt att kategorisera studenternas val, men följande generella specialiseringar finns: energi, miljösystem, processdesign och vatten. En del väljer även en av den LTH-gemensamma avslutningen inom riskhantering. Många studenter väljer att läsa utomlands under det fjärde eller femte året. Några exempel på länder där våra studenter studerar/har studerat är: USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Chile, Holland, Frankrike och Irland.

Examensarbete

Under den sista terminen gör studenterna ett så kallat examensarbete antingen individuellt eller tillsammans med en kamrat. Examensarbetet kan ses som ett stort projekt som mynnar ut i en rapport. Några exempel på examensarbeten som Ekosystemtekniker har haft är:

– Vätgas för fordonsdrift

–  Utvärdering av uppsamlingssystem för regnvatten som en källa för dricksvatten i rurala Kina

– Kartläggning och bedömning av säkerhetskultur – förslag på modell på företag inom processindustrin

– Slamgödslad energiskogsodling – ett alternativ för såväl kadmiumsanering av förorenad åkermark samt som slutförvaring av kommunalt avloppsslam

Många examensarbeten sker i samarbete med företag och ett flertal Ekosystemteknikstudenter utnyttjar varje år möjligheten att göra examensarbetet i ett utvecklingsland genom ett s.k. ”Minor Field Study” stipendium från SIDA.


     

Specialiseringar

 

ENERGISYSTEM

Samhällets energiförsörjning har starka kopplingar till storskaliga och långsiktiga miljöproblem. Uthålliga lösningar av dessa problem kräver förutom kunskaper om miljöproblemens naturvetenskapliga mekanismer även insikter i såväl energi- och miljöteknik som samhällsfrågor. Kurser som Energi, miljö och naturresurser samt Förnybara energikällor ger olika perspektiv på energisystemet med en strävan mot överblick och helhetsperspektiv.

MILJÖSYSTEM

Utöver generell förståelse för miljö- och hållbarhetsfrågor och deras komplexitet (hur och varför problemen uppstår, vilka effekter och konsekvenser de leder till, hur de kan motverkas och åtgärdas) , behövs idag kunskap om hur dessa frågor kan hanteras på nationell och internationell nivå. Kurserna i denna specialisering, som ges vid avdelningen för miljö- och energisystem (IMES), eftersträvar att kritiskt granska miljöfrågorna och belysa dem ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Kurserna ska även bidra till att bygga upp färdigheten i att hantera valda ”miljöredskap”. Det handlar både om politiskt bestämda styrmedel och om metoder och verktyg som används inom näringslivet. Inom specialiseringen finns också en kurs i Miljörätt som rekommenderas.

PROCESSDESIGN

En effektiv tillverkningsprocess är en förutsättning för framställning av alla konkurrenskraftiga produkter. Detta gäller alla produkter; från färger, specialkemikalier och läkemedel, som framställs i relativt små kvantiteter, till mer storskalig produktion av baskemikalier. Med en effektiv process menas att den skall vara ekonomiskt optimal samtidigt som den ger minimal miljöbelastning. De kurser som erbjuds inom specialiseringen processdesign ger goda möjligheter att få insikter och färdigheter som krävs av en civilingenjör som vill arbeta med t.ex. processfrågor, inom drift, produktutveckling, eller industriellt miljöskyddsarbete.

VATTENRESURSHANTERING

Människans vattenhantering är avgörande för många av de stora miljöfrågorna och samtidigt förutsättning för en bra samhällsutveckling. Denna specialisering ger kunskaper om grundvatten, ytvatten och VA-teknik och förbereder för arbete med både tekniska och naturliga vattensystem. Specialiseringen innehåller bl.a. kurser som Urbana vatten, Grundvattenteknik, Kusthydraulik, Avancerad avloppsvattenhantering och modelleringskurser. All undervisning sker på engelska och det finns många internationella studenter på kurserna, vilket ger goda möjligheter att knyta kontakter för framtida internationella arbeten.

RISKHANTERING

Vid helt vardaglig, odramatisk verksamhet kan det till exempel uppstå skador – på miljön, på människors fysiska och psykiska hälsa samt på egendom och verksamhet. Dessutom utvecklas produkter på nya sätt, produktionstakten ökar, distributionen moderniseras, kommunikationsmönster och infrastruktur ändras. Dessa förändringar medför också risker. Det handlar därför om att redan vid planeringen tillgodose en god livskvalitet genom att i förväg fundera på vad som skulle kunna hända om något går snett. Behovet av god utbildning för att klara dessa uppgifter har ökat väsentligt under de senaste åren. Den avslutande utbildningen inom Riskhantering handlar om att förutse, bedöma och minska riskerna vid stora olyckor eller katastrofer, samt att hantera konsekvenserna.


EFTER UTBILDNINGEN

Efter en civilingenjörs examen väljer nästan alla studenter att börja arbeta men det finns även dem som väljer att doktorera och forska. Enligt ny statistik får över 90 % av Ekosystemteknikstudenterna relevanta jobb strax efter avslutad utbildning. Vill du veta mer om vad du kan arbeta med efter utbildningen, kika in på fliken vanliga frågor