Om Programmet Ekosystemteknik

Denna del av hemsidan innehåller information om programmet Ekosystemteknik, såsom vilka kurser som ingår och vad en färdig ekosystemtekniker kan tänkas jobba med. Underliggande sidor sköts av PR-utskottet.


     Övergripande

Ekosystemteknik är en bred utbildning som kombinerar ämnen som kemi, ekologi, geologi, mikrobiologi och hydrologi med både teknikämnen och basämnen i civilingenjörsutbildningen, matematik, statistik och fysik. Utmärkande är kombinationen av ämnen där olika områden länkas samman till en helhetssyn. Här nedan följer en beskrivning av årskurserna i grundblocket samt de specialiseringar man väljer under år 4 och 5.

Årskurs 1- NATURVETARÅRET

Årskursen syftar till att ge studenten en kunskapbredd inom det naturvetenskapliga området men också att ge inblick i möjliga framtida yrkesuppgifter. Ett exempel på det sistnämnda är en stor projektuppgift i hydrologi och akvatisk ekologi under hösten i årskurs 1 som mynnar ut i en konsultrapport.

Årskurs 2 – KEMIÅRET

För en Ekosystemtekniker är det centralt med en bra kunskapsbas i kemi, vilket stora delar av detta år ägnas åt. För att få en bra praktisk inblick i kemin samt ett bättre lärande för studenten genomför man ett stort antal laborationer. Kemin kompletteras med kurser i mikrobiologi, teknisk modellering och matematik.

Årskurs 3 – TEKNIKÅRET

Ett år många studenter ser fram emot, men som många också är oroliga för. I slutändan brukar studenterna vara mycket positivt överraskade över det kanske bästa året. Mycket av det som tagits upp i årskurs 1 och 2 knyts samman och dessutom får man börja påverka sin utbildning genom val av valfria kurser.

Årskurs 4 och 5 – SPECIALISERINGEN

Under det fjärde året väljer studenten själv vilka kurser som skall läsas och vilken inriktning dessa skall ha. Varje student brukar utnyttja den nästintill totala valfrihet de har genom att läsa en individuell inriktning. Detta gör att det är svårt att kategorisera studenternas val, men följande ämnesområden brukar ha många studenter: ekologi, energi, miljösystem och vatten. En del väljer även en av de LTH-gemensamma avslutningarna inom riskanalys eller technology management. Många studenter väljer också att läsa utomlands under det fjärde året. Några exempel på länder där våra studenter studerar/har studerat är: USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Holland, Frankrike och Irland.

Under det avslutande terminen gör studenterna ett så kallat examensarbete antingen individuellt eller tillsammans med en kamrat. Examensarbetet kan ses som ett stort projekt som mynnar ut i en rapport. Några exempel på examensarbetesämnen som Ekosystemtekniker har haft är:
~Vätgas för fordonsdrift
~Utvärdering av uppsamlingssystem för regnvatten som en källa för dricksvatten i rurala Kina
~Kartläggning och bedömning av säkerhetskultur ? förslag på modell på företag inom processindustrin
~Slamgödslad energiskogsodling ? ett alternativ för såväl kadmiumsanering av förorendad åkermark samt som slutförvaring av kommunalt avloppsslam

Många examensarbeten sker i samarbete med företag och flera Ekosystemteknikstudenter brukar varje år utnyttja möjligheten att göra sitt arbete i ett utvecklingsland genom ett s.k. ”Minor Field Study” stipendium från SIDA.


     Specialiseringar

 

VATTENRESURSHANTERING

Specialiseringen består av tre grundläggande kurser i Urbana vatten och Rurala vatten samt Grundvatten och miljö som ger en grundläggande utbildning i vattenresurshantering. Därefter kan studenten exempelvis välja kurser mot vattenteknik till exempel Hydromekanik, Strömning i naturliga vatten och Kusthydraulik eller kurser med mer natur- och samhällsvetenskapligt prägel som Flodrestaurering och Integrerad vattenresurshantering:Internationella aspekter.

PROCESSDESIGN

En effektiv tillverkningsprocess är en förutsättning för framställning av alla konkurrenskraftiga produkter. Detta gäller alla produkter; från färger, specialkemikalier och läkemedel, som framställs i relativt små kvantiteter, till mer storskalig produktion av baskemikalier. Med en effektiv process menas att den skall vara ekonomiskt optimal samtidigt som den ger minimal miljöbelastning. De kurser som erbjuds inom specialiseringen processdesign ger goda möjligheter att få de insikter och färdigheter som krävs av en civilingenjör som vill arbeta med t.ex. processfrågor, inomdrift, produktutveckling, eller industriellt miljöskyddsarbete.

ENERGISYSTEM

Samhällets energiförsörjning har starka kopplingar till storskaliga och långsiktiga miljöproblem. Uthålliga lösningar av dessa problem kräver förutom kunskaper om miljöproblemens naturvetenskapliga mekanismer även insikter i såväl energi- och miljöteknik som samhälleliga sammanhang. Kurser som Energi, miljö och naturresurser samt Förnybara energikällor ger olika perspektiv på energisystemet med en strävan mot överblick och helhetsperspektiv.

MILJÖSYSTEM

Utöver generell förståelse för miljö- och hållbarhetsfrågor och deras komplexitet (hur och varför problemen uppstår, vilka effekter och konsekvenser de leder till, hur de kan motverkas och åtgärdas) behövs i samhället och inom företag idag kunskap om hur dessa frågor kan hanteras på nationell och internationell nivå. Kurserna som ges vid avdelningen för miljö- och energisystem (IMES) eftersträvar att kritiskt granska miljöfrågorna och belysa dem ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Kurserna ska även bidra till att bygga upp färdigheten i att hantera valda ”miljöredskap” – dels politiskt bestämda styrmedel, dels metoder och verktyg använda inom näringslivet. I specialiseringen rekommenderas även kursen Miljörätt.

RISKHANTERING

Under de senaste tio åren har Sverige drabbats av flera stora katastrofer – till exempel Estoniaolyckan 1994 eller diskoteksbranden i Göteborg 1998. Men riskhantering handlar inte bara om stora olyckor. Också vid helt vardaglig, odramatisk verksamhet kan det uppstå skador – på miljön, på människors fysiska och psykiska hälsa samt på egendom och verksamhet. Produkter utvecklas på nya sätt, produktionstakten ökar, distributionen moderniseras, kommunikationsmönster och infrastruktur ändras. Dessa förändringar medför också risker. Det handlar därför om att redan vid planeringen tillgodose en god livskvalitet genom att i förväg fundera på vad som skulle kunna hända om något går snett. Behovet av god utbildning för att klara dessa uppgifter har ökat väsentligt under de senaste åren. Den avslutande utbildningen inom Riskhantering handlar om att förutse, bedöma och minska riskerna vid stora olyckor eller katastrofer, samt se till konsekvenserna.


EFTER UTBILDNINGEN

Efter en civilingenjörs examen väljer nästan alla studenter att börja arbeta men det finns även dem som väljer att doktorera och forska. Enligt ny statistik får över 90 % av Ekosystemteknikstudenterna relevanta jobb strax efter avslutad utbildning.